Väg 73 - maskiner februari - juni 2010

Bilderna i detta inlägg är tagna under perioden februari - juni 2010 på sträckan mellan Ösmo och Nynäshamn. En mängd olika sorters fordon och maskiner har använts i arbetet. Här är några av dem.

En del problem löses på plats direkt.

Problem diskuteras på plats.

Kanske det vore lämpligt att sänka skopan lite ...

Det är inte alla gånger allting klaffar på minuten - då kan väntan kännas lång.

Väg 73 - maskiner september - november 2010

Bilderna i detta inlägg är tagna under perioden 12 september till 4 november 2010 på sträckan mellan Ösmo och Nynäshamn. En mängd olika sorters fordon och maskiner har använts i arbetet. Här är några av dem.

Väg 73 - bygga broar

Längs vägen byggs 33 nya broar. Var och en har fått en egen identitet så att det ska bli lättare att orientera sig. De har gestaltats efter vägen och dess omgivningar, varför utformningen varierar men ändå följer ett gemensamt tema. Betongytorna har minimerats.

Ovan bilder är från korsningen Ösmo - Muskö. Mer om broarna finns att läsa på Trafikverkets hemsida.

Väg 73 - bullerskärmar

Anpassning till det omgivande landskapet har stått i fokus vid utformningen av väg 73. Bullerskärmar har målats med falusvart färg, vilket gör att de känns som en del av det omgivande landskapet.

Väg 73 - arkeologiska utgrävningar

Innan vägen påbörjades gjordes omfattande utgrävningar. Arkeologerna gjorde då närmare 200 000 fynd. Fynden presenteras i boken ”Vägen fram” där arkeologerna berättar om sina upptäckter, funderingar, vetenskapliga metoder och analyser.

Väg 73 - hänsyn till landskapet

Längs sträckan kan man se hur vägen infogats i det befintliga landskapet. Här finns avsnitt där mittremsan breddats så att nord- och sydgående körfält separerar från varandra och förstärker landskapsanpassningen för att sedan mötas igen.

Broars landfästen brukar locka till klotter och graffiti. Därför har dessa så långt möjligt grundlags under vägbankarna. Landfästenas resterande ytor har klätts med så kallad vectorwalls bestående av sorterad sprängsten som hålls på plats av stålnät.

Istället för att mekaniskt gräva ur och anlägga vägslänter har dessa anpassats efter omgivningen så att vägen naturligt smälter in i landskapet. På ytor som behöver återställas utförs planteringsarbeten. Olika sorters fröblandningar används för de olika landskapstyperna. En plats i sydligt läge behöver växtlighet som klarar torrt klimat medan fuktigare marker skapar en gynnsam miljö för växtlighet rik på blommor.

Jag har hämtat mycket av informationen från Trafikverkets hemsida.

Väg 73 - Solbergakorsningen - trafik på nya sträckningen

I början av november kunde man åka på en nyasfalterad del av väg 73 under den nya bron vid Solberga-korsningen. En ny hänvisningsskylt innan bron pekar mot avfart mot Torö och Herrhamra och väljer man denna väg kommer man på den gamla delen av väg 73 och in i Nynäshamn via den norra delen.

På båda sidor om bron håller man fortfarande på att bygga upp nivåskillnaden.

Väg 73 - Havsöring i Muskån

Muskån är en reproduktionslokal för en naturlig stam havsöring, som betraktas som genetisk ren, vilken gör den värdefull. Det finns även andra fiskar i ån, exempelvis gädda, id, spigg och ål. Strömstaren övervintrar vid ån.

Där nya väg 73 passerar Muskån var man tvungen att lägga om ån i en ny fåra. Naturgrus och natursten av olika storlek och lekgrus, där öringhonorna kan gräva ner sin rom, har placerats ut. Materialet som använts har bl.a. sorterats ut i Älby grusgrop eller återanvänts från andra delar av vägbygget.

Jag tog fotot när vi passerade med bilen och fick en solreflex i rutan. Vill ni se ordentligt hur det ser ut finns bilder och film på Trafikverkets hemsida.

Väg 73 - Lidatorp

Inte nog med att de ska stå där uppe och balansera - de måste arbeta också. Ramen till nytt staket är påbörjat vid Lidatorp-avfarten.

Väg 73 - Solbergakorsningen

Det är en del broar, som måste byggas för av- och påfart till nya Nynäsvägen, innan trafiken fungerar. I början på 2009 pålade man runt korsningen Solberga - Torö både med vanliga betongpålar och med kalkcementpelare.

I december 2009 hade man påbörjat arbetet med brobygget.

I februari var arbetet med pelare igång.

I mars såg man stödställningar, som man ska bygga gjutformen på.

I april kunde man se hur gjutformen påbörjats.

I slutet av juli var formbrädorna borttagna och man kunde se brons siluett.

I slutet av augusti hade ställningarna delvis plockats bort. Nytt material för det fortsatta arbetet hade levererats.

I mitten av september hade gjutformarna avlägsnats, så det såg nästan ut som en "luftbro".

Massor av vitt material ligger staplat och ser ut som en stödmur.

I slutet september har fyllnadsmassor fraktats dit i båda brosluten. Högar av det vita väntar på att bli utplacerat.

Asfalteringsarbetena har påbörjats och vägen under bron ser klar ut.

Min terminologi när det gäller att beskriva arbete, material och händelser är högst amatörmässiga. Bilderna kanske hjälper till att förstå vad jag menar.